Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna.

Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. .

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough?s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis.

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem påverkar beslutssituationer i en Kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet är att visa vilka konsekvenser förändringar kan leda till samt peka på argument för integration av informationssystem som kan underlätta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ämnesområdet genom litteraturstudier och en fallstudie på SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som är mer integrerat och som skall ersätta det gamla. Utifrån dessa intervjuer har vi gjort en jämförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

Håller den offentliga sektorn på att förändras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? Håller de offentliga värdena på att försvinna från dagordningen? Det är frågor som vi i vår uppsats söker svar på. Vårt studieobjekt är kvalitetsmässan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhällstrender. Det vi har funnit är att mässan präglas av en effektivitetsdiskurs hämtad från new public management men att även mer traditionella offentliga värden tas upp.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..

Den här studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmåga, generation/ålder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i läslärorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och är uppdelad i två delstudier. Syftet är att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och värderingar som kan tänkas förmedlas i och med användandet av de aktuella läslärorna. Studien visar att böckerna skapar och upprätthåller en gräns mellan minoritet och majoritet, där majoriteten tillskrivs en överordnad roll. .

Den här studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhållningssätt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat år 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifråga till denna händelse. Min studie inriktar sig även på att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv när det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin rösträtt. Jag intresserar mig även för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett så fåtal avväljarna använde dennes rösträtt..

I media ligger stort fokus på kropp och hälsa. Under det senaste årtiondet har flera hälsorelaterade tv-produktioner sänts i svenska kanaler. En av dessa är Toppform på Sveriges Television. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad tv-programmet Toppform menar med hälsa. Genom en kritisk diskursanalys tolkar jag vika diskurser som är dominerande i programmet och om Toppform förändrar eller reproducerar den dominerande diskursordningen.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop.

Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalysTeori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalysResultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna..

Uppsatsen jämför rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? i IL 57:4 och ?liknande verksamhet? i IL 62:3. För att jämföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? samt ?liknande verksamhet? i uppsatsen används juridisk metod, vilket innebär att genomgång och tolkning av rättsfall för att förstå hur rättspraxis inverkar på de båda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ?samma eller likartad verksamhet? och ?liknande verksamhet? har det gemensamt att de är kringgåenderegler.